Att jag aldrig kan va tyst!

Det är ett av mina stora problem. Käften går innan jag hinner tänka efter... Å ibland är det svårt att få det man sagt osagt, nja kanske inte bara ibland förresten... Hur som helst, är det någon som inte gillar det jag säger får dom väl protestera. Annnars ber jag här med så hemskt mycket om ursäkt för det jag ev har sagt eller kommer att säga... Så hoppas alla är nöjda och glada nu.

Förövrigt skulle jag heller aldrig sagt något om Edvin och vattkoppor. Andreas ringde mig på jobbet i dag och meddelade att vi nu mer har två prickikorvar i familjen. Tur att morfar kan rycka in som barnvakt. Jag vet ju att du läser det här, så tack så mycket för hjälpen!

Denna vecka kommer gå till världshistorien som den tråkigaste jävla skitvecka gällande jobb i min kalender. Jag har fått nej på två ansökningar jag har skickat. Jag ger snart upp! Snälla ni börja köpa lastbilar och volvo så jag får komma tillbaka till Ljunghäll!

Fast egentligen borde jag kanske inte klaga, jag har ju ett jobb just nu... Som parkeringsvakt. Tillsammans med mina kollegor Patrik och Rickard. Ni förstår, mina kollegor är två totalt tokiga grabbar i 20-25 års åldern... Det blir mycket "intressanta" diskussioner i den bilen vill jag lova. Den ena värr tokig än den andra... Det är nog tur att jag har dom iaf, vi har riktigt roligt i mellan åt. Tänk om det hade varit några tråkiga typer som bara lyssnat på P1 och surat då hade jag nog sagt upp mig.